Barfota dans i fuktigt gräs

det känns som att allt är det samma!
Både jag och livet har nån slags vitflagg. Men jag gräver ner mina fötter i jorden och rotar mig sakta
"Some kind of happiness" 
Jag är nöjd solen skiner och den får mig att glömma bort skuggorna och sorgen och kanske bara kanske ser jag en ljusglimt. Det är nog ändå inte så tokigt å vara levande ändå!  

Fast frusen

Jag har fastnat... Jag sitter fast och kan inte röra mig.
Det är inte det att jag inte vill jag bara kan inte. Jag kommer ingenstans. Jag sitter fast!

Moment 22

Jag vill ringa min bästa vän. Men han trött,  Vilket jag förstår, men jag behöver prata och jag kan inte, för min bästa vän är trött och alltså har jag ingen att prata med. Jag önskar att livet vore annorlunda för då hade min bästa vän legat nerkrupen i sängen och jag hade inte behövt prata utan jag hade bara kunnat lägga mig bredvid och lyssnat till hans andetag, tills jag somnade. För tydligen så kan jag bara sova när han är hemma. Vilket jag inte kan annars och kan jag inte sova så behöver jag prata. Det känns lite som moment 22

Jag vissnar

Jag skulle vilja packa min väska

Och bara bege mig iväg.

Men jag har ingenstanns att ta vägen

Här är mitt hem, det är här jag ska vara.

Jag sitter fast

Jag kan inte komma loss

Jag drunknar 

Jag vissnar 

Jag dör