det känns som att allt är det samma!
Både jag och livet har nån slags vitflagg. Men jag gräver ner mina fötter i jorden och rotar mig sakta
"Some kind of happiness"
Jag är nöjd solen skiner och den får mig att glömma bort skuggorna och sorgen och kanske bara kanske ser jag en ljusglimt. Det är nog ändå inte så tokigt å vara levande ändå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar